krillekrocko

Lägger en mycket trevlig helg till handlingarna. Nu senast hade vi besök av Sankenfamiljen och Nils, snart 2 år, verkade vara förtjust i Amanda och klappade väldigt ömt och fint på henne.  
Amanda verkar trivas bra med Nils och hans pappa Peter (Sanken).

I fredags hade vi Baronenfamiljen på besök, vilket innebar 5 pers och Vera som är 3 månader äldre än Amanda är enligt oss föräldrar en framtida kompis. Än verkar de inte bry sig så mycket om varandra.


Från vänster: Amanda, Andreas (Baronen), Vera, Edvin och Ester.

 I lördags var Amanda med i tidningen. Det stod att hon är underbar och även om det vid närmare nagelfarning kan visa sig vara viss nepotism iblandat i den formuleringen, väljer jag att gå på GP:s linje här.

Mamma läser högt ur morgontidningen.

Frågan är förresten om inte min svartvitrandiga tröja passerat mormors ballong och numera är det allra roligaste man kan se – om du frågar Amanda.

 
Det var länge sen jag var nöjd med två tävlingar på en dubbeltävlingshelg men det hände i helgen. 21:a plats på medeldistans-DM i Guddehjälm (Kungälv) i lördags kanske inte låter så märkvärdigt, men mindre än 4 minuter bakom landslagslöpare som Jonas Pilblad och Marcus Millegård i fin men tuff terräng är jag nöjd med och ett riktigt fall framåt. Ett lugnt och ostört lopp och extra nöjd med att behöll skärpan när klubbkompis Johan Strand som fick syn på mig kontrollen innan, flåsade mig i nacken in mot näst sista. Tog det lugn in mot skärmen fick den och vann t o m den sträckan. Lite mer synd att Johan bommade och därmed missade segern. Skönt at få till det på den kortare och mer tekniska distansen även om jag inte har skogsspeeden som fanns när jag för 16 år sen kom 7:a på distansen. Nu hade jag ingen äldre före mig i listan vilket kan får en känna sig lite till åren J

Detta var också Amandas OL-premiär. Sin vana trogen sov hon sig igenom all dramatik i H21-klassen.

 Idag sprang jag Solvikingarnas Genrep www.solvikingarna.se i Skatås. En rejält kuperad tillställning som bestod av 8:an, en förkortad variant på milen och en grymt backig avslutning på häst- och grusstigar åt sydväst. Banan var enligt arrangörerna 25,4 km och skulle efterlikna Lidingöloppets bana (LL går om 4 veckor, därav loppets namn), vilket jag tycker de lyckades bar med.

Avslutningen var upp från Kärralunds camping till Skatås motionscentral, d v s samma stigning som bilbacken till Skatås men mycket kortare och brantare. Där var benen som bly men det var det värt för strax därefter fick jag mottaga blomsterkvast och jubel. Jag hade nämligen gått segrande ur striden med 3 killar som hade varit mycket jämna hela banan. Höll mig lite bakom på 8:an, flöt mest på där. På milen kände jag mig lite sliten så jag höll igen i uppförsbackarna för att kunna löpa ut på slätan och släppa på utför. Att jag inte kört så mycket kuperat på senare tid samt att min vänstra hälsena inte klarar att fjädra på vid brant uppför, bidrog också till upplägget. Sen var de här tre killarna starkare uppför, så var det men jag var grymt mycket bättre än dem utför. Många pratar om uppförsbackarna på kuperade banor men de innehåller ju faktiskt lika mycket nerförsbackar. Taktiken och fysiken funkade alltså. Jag var ikapp tätklungan efter 14 km, sen följde ett 6 km långt jojjande där jag alltså fick lucka utför som de tog in uppför. Eftersom jag var något piggare även på slätt, kunde jag tillslut mala jag ner mina motståndare och vinna. Den avgörande luckan fick jag efter 20 km men de andra gav sig inte och var bara 21 ,25 resp 64 sek efter. Det var såklart inga topplöpare med men ändå en skön känsla att vinna och ett roligt lopp. Jag hade faktiskt sett fram emot loppet hur konstigt det än kan låta för det var j-igt jobbigt. Min tid blev 1.37.39, vilket borde kunna motsvara en tid runt 1.56 på Lidingö (speciellt om jag inte tävlat dan innan) vilket skulle vara väldigt bra (pers där 1.54.58). Nu hade jag dock inte tänkt springa LL, vilket kanske är synd när jag fick en gratis anmälan på det loppet i pris.

 Såg på Agenda på TV och Reinfelt sa att ”lägre inkomstskatter ger fler jobb”. Han vägrade dock förklara hur han fick ihop den ekvationen. Nä han kunde lika gärna sagt ”jag vill hjälpa mina rika kompisar”. Sedan rapporterades om grymheter mot kvinnor och barn i Afghanistan. En regim som utövar ondska i sin allra fulaste form. ”Det står i Koranen” säger de och mitt förakt mot ett sånt uttalande och dessa handlingar är totalt.

 Klart glättigare är det som vanligt på idrottsfronten. Det är nu tydligt: BK Häcken är bäst i landet i fotboll. Troligen har de inlett spurten för sent, men man vet aldrig, vara 6 poäng från toppen nu.

Dubbelseger i Finnkampen och varje år förundras man hur en enskild landskamp kan väcka sådana känslor. Men kul är det, speciellt att mindre kända, men ambitiösa idrottare får chansen att visa upp sig. Det är liksom lite gulligt.

Apropå TV, Jens Linds ”Stopptid” efter Sportspegeln är så gott som alltid grymt bra. Idag lika målande som alltid om den gudabenådade löparen Gunder Hägg. Han var en sann folkhjälte men diskades på livstid av mycket sjuka människor för att han fick ihop lite pengar på sitt löpande. Han satte 15 världsrekord, men ska man vara lite ärlig: det var världskrig, distanserna var ofta udda och troligen fanns det ett gäng östafrikaner som skulle slå honom om de hade räknats till ”världen” på den tiden.

Skönt att somna efter en händelserik helg!