8 veckor

September månad börjar närma sig den heta tiden då lön betalas ut, ja fast det går ju in på kontot - annars går det ju en massa just ut från kontot. Tänker då på räkningar i första hand. Det är också den här perioden som partyhajarna tar sats som bäst för att i sann Magnus Uggla stilbli kung i baren om några dar (eller hur Alex? ;-)

Fast mest tänker jag nog ändå på den här tiden som då de gula löven belägger grusstigarna. Och fast jag mest springer i Skatåsområdet, är det alltid Lidingöstigarna som jag tänker på då ovan nämnda skogsprakt visar sig och hösten luktar på sitt speciella klara men inte ännu så kalla sätt. Min ungdoms Lidingöstigar. Jävligt jobbig bana, mysig stämning, en uppkäftig lillebrorsa som kom i toppen och - inte minst - övernattningarna hos Maggan & Lasse!

Nu har alltså stora delar av denna fina månad gått och jag har inte bloggat om vårt lilla underverk en enda gång. När augusti tog slut tog också mina pappadagar slut så nu jobbar jag heltid och då vill man hinna med annat än att blogg på de snålt tilltagna kvällarna.

Min vänsterfot vrickades igen på månadens allra första dag och inte blev det bättre av en lojalitets-orientering på den 5 dar senare så nu har det fotskrället 3 skador (även häl och hälsena). Kanske  därför som jag prickade min Göteborgsvarvstid på ett litet litet halvmaralopp i Vänersborg i helgen trots att jag borde vara klart bättre nu.

Nej då är det roligare att prata (och skriva) om Amanda. Lilla underbara Amanda och jag hade en helmysig kväll medan morsan var iväg på shoping. Matning, badning och LEK i gymet stod på agendan.


Se bara vad kul vi har. Vad är det då som lilla sötisen har så kul åt....



Jo sin fina fina ballong såklart. Ballong nr 2 från mormor och med snöret på handen kan man styra den själv som man vill - det är lycka det!!


8 veckor imorn, då är man redo för att få en babysitter! Här är det premiärsittning med mamma vid instruktionsrodret.


Annars har det handlat mycket om besök från Gävle. Här myser Amanda och största kusinen Emil ikapp.


... och med tjejkusinerna Klara och Filippa samt moster Anna-Lena.



60 årskalas hela helgen lång. Här bevittnar vi potatisskalartävling mellan 60 årsfirande mormor och hennes storasyster Lillemor.


Härom veckan fick vi träffa Axel Persson ordentligt för första gången. För fösta gången fick Amanda känna sig stor :-)



Sitt första besök på pappas jobb kan vara så att man måste vila lite. Tur då att en annan byggprojektledare, Jessica kan hjälpa till. Om en månad ska det komma ännu en liten kollega där som Amanda lugnt vilar mot.



Jobbet, ja jäklar, en pappa måste också sova. Vad passar då bättre än att avsluta med en sån här skön sovbild!?!

Kommentarer
Postat av: Maggan

Åh, äntligen.

Lite färska Amanda-bilder. Det börjar verkligen dra i Göteborgstarmen. Så man får krama om det lilla livet. Alert och behändig lite dam. Med den här fantastiska ballongen, så kande du får räkna med en ryttarinna i framtiden. Man påverkas av sin barndoms bilder. Amanda har ju en 13-årig syssling som är en skicklig ryttarinna - med egna hästar.

Höstlöv och härligt prassel på stigarna. Jag saknar också tiden på Lidingö - alltid solsken i backen. Och Alex som familjens ständige vinnare. Folkvimlet av hurtiga orienterare. Och sen huset fullt av bagar, sovsäckar och inte minst alla skor. Men det är du som stå för uthålligheten, synd med knäskadorna just nu - men Lidingöloppet hade du ju tidigt bestämt dig för at inte delta i. Nästa år är väl Amanda stor nog att hänga med och springa runt i den soliga backen.

Kram från oss på Ostkusten

2009-09-25 @ 13:49:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0